snurpingen

Med raggsockor, storstövlar och en hink i handen tog jag och morsan cyklarna upp i skogen.
Två timmar senare är vi hemma igen med 9 liter blåbär.

Kladdkakemuffinsen blev helt klart en hit! Provsmakade två innan jag packeterade resten i en fin påse med presentsnöre och for till gamlingarna för att fira en försenad födelsedag. En sväng till ICA hann jag med och nu sitter jag och klurar på dagens middag. Känns som att jag inte gör annat än står i köket men ikväll ska jag, bror och grabbarna från klubben gymma och basta, trevligt värre.

Nu ska jag baka kladdkakemuffins.

Känns som att ingenting vill gå min väg idag. Planen var att klippa gräs idag men när gräsklipparen inte ville starta för mig så lades planerna om till att baka morotsbullar. Även den planen gick snart i krasch när jag inte fick ihop bakmaskinen. Nu sitter jag här och vet varken ut eller in. Hoppas på att kvällen blir mer lyckad nere vid älven med förhoppningsvis bastu och kvällsdopp efter träningen som förra veckan.

/S

Dagen började med en välbehövd löprunda innan frukost och sedan bar det av till Donken och det var dags att jobba.
På vägen hem stannade jag till och tog mig ett paddelpass, har verkligen längtat efter det och jag njöt.

Dagen efter en lyckad hemmafest i Borlänge har spenderats i storskogen. Hem kom vi med ca 40 l lingon och 5 l blåbär så nu är det bara att gissa vilken färg mina läppar, tänder och fingrar har.

Vårt slit i skogen resulterade i denna mumsbit som även bestod av de skogshallon jag plockade för två veckor sedan. Makalöst gott!

Sitter och lyssnar på gamla Elvis P. Han kan sjunga han. Ännu en dag av ledighet. På nåt underligt vis lyckas jag alltid vara ledig när det är dåligt väder, så just nu går jag bara och hoppas att Donken ringer och vill att jag ska rycka in.

Livet känns som sagt väldigt bra nu, va ner till gymmet igår kväll och träffade på gamla Klingen som jag knappt har sett sedan jag flyttade ner till Nypan. Jag minns att han var nere vid älven samma dag som jag var ner för en sista gång och lastade min kanot innan flytten för tre år sedan då jag fick ett par visdomsord av honom.

- "Träna inte för mycket nu bara Stina"

Jag skulle nog ha lyssnat bättre på Kling.

Hur som helst var det ett kul återseende, men konstigt. Jag börjar känna mig äldre. Killarna som lärde mig paddla för 10 år sedan, som jag alltid ha haft respekt för, vart blyg och sett upp till är nu trevliga prickar som jag kan tala som en normal människa med.
Det är kul!

Normalt sett brukar jag ha en vecka kvar av sommarlovet vid den här tiden, men inte nu längre! Någon flytt ner till Nypan bär inte av den här hösten och just nu känns det bra. Det som för ett halvår sedan kändes väldigt tungt är nu mest spännande. Jag har insett att denna plugghysteri bara är att lägga på hyllan. Jag har ett jobb som jag trivs med där jag får träffa mängder av folk med olika egenskaper. Jag har insett att det finns andra meningar här i livet än att bara plugga och träna, vilket iof inte är så tokigt det heller, men just nu trivs jag med mitt liv.

Två månader har jag nu bott hemma hos föräldrarna och jag börjar gå i flytt-tankar. Suget efter ett eget litet krypin växer sig allt starkare, men vart ska jag bo? Falun där jobbet finns? Gustafs där familj och vänner bor eller Borlänge, något mitt i mellan? Hur som helst kommer inget flyttlast gå inom den snaraste tiden.

En annan sak jag har tänkt på är att inte heller denna sommar blev som jag hade tänkt, jag har inte badat en enda gång om man bortser från de tre gånger jag vält i ( 1* Spanien, 2* Nypan).

För övrigt saknar jag Nyköping; KG, piren, klassen, staden, folket.